← Kunskapsbank

Hjärna & ledarskap

Chefens sömn och dagen därpå

Originaltitel "You Wouldn't Like Me When I'm Sleepy": Leaders' Sleep, Daily Abusive Supervision, and Work Unit Engagement

Författare
Christopher M. Barnes, Lorenzo Lucianetti, Devasheesh P. Bhave, Michael S. Christian
År
2015
Lästid
7 min

I korthet

Dagboksstudie av sambandet mellan chefers sömn och deras beteende dagen efter. Chefer och deras medarbetare rapporterade var för sig under tio arbetsdagar, vilket gör att sambanden kan följas inom samma person över tid. Den teoretiska utgångspunkten är att självkontroll är en begränsad resurs som tär och behöver återställas. Författarna föreslår att bristande sömn tömmer denna resurs, att den tömda resursen gör chefen mer benägen att uppträda kränkande, och att sådana beteenden i sin tur sänker medarbetarnas engagemang samma dag. Resultaten stödde denna kedja, men bara för sömnens kvalitet. Mängden sömn gav inte motsvarande samband. Det innebär att en orolig natt kunde spåras vidare till chefens uttömda självkontroll, till kränkande beteenden under dagen och till lägre engagemang i arbetsgruppen.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Kränkande ledarbeteende, det som forskningen kallar abusive supervision, brukar studeras som ett stabilt drag hos vissa chefer. Barnes och kollegor ställer en annan fråga: varierar samma chefs beteende från dag till dag, och kan variationen förklaras av hur chefen sov natten innan? Frågan spelar roll eftersom den flyttar en del av förklaringen från personlighet till något mer föränderligt, och eftersom den kopplar ihop chefens privata återhämtning med hur medarbetarna upplever sin arbetsdag.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en experience sampling-studie, alltså en undersökning där deltagarna svarar på korta frågor upprepade gånger i sin vardag i stället för vid ett enda tillfälle. Datainsamlingen pågick under tio arbetsdagar, och både chefer och deras medarbetare lämnade svar. Chefer rapporterade sömnens mängd och kvalitet samt sin grad av ego depletion, ett begrepp från självkontrollforskningen som betecknar tillståndet när förmågan att styra sina impulser är uttömd. Medarbetarna rapporterade chefens kränkande beteende och sitt eget arbetsengagemang. Modellen som prövades är en serie av samband: dålig sömn leder till utarmad självkontroll, som leder till kränkande beteende, som i sin tur leder till lägre engagemang i arbetsgruppen den dagen. Antal deltagare framgår inte av sammanfattningen.

Det de fann

Enligt författarna stödde data den tänkta kedjan för sömnens kvalitet. Nätter med sämre sömnkvalitet följdes av dagar där chefen rapporterade mer utarmad självkontroll, medarbetarna rapporterade mer kränkande beteende och arbetsgruppens engagemang var lägre. Det är alltså en indirekt effekt: sömnen påverkar engagemanget via chefens självkontroll och beteende, inte direkt. Ett resultat som nyanserar bilden är att sömnens mängd inte gav samma mönster. Hur många timmar chefen sov spelade enligt sammanfattningen inte någon säkerställd roll, medan hur väl chefen sov gjorde det. Författarna bygger på ego depletion-teorin, som säger att självkontroll är en begränsad resurs som tar slut, och de tolkar resultaten som att dålig sömn tömmer den resursen redan innan arbetsdagen börjar. Eftersom sammanfattningen inte anger effektstorlekar går det inte att säga hur stora dagsvariationerna var, bara att de gick i den förutsagda riktningen.

Vad som talar emot

Utan fulltexten är det svårt att bedöma urvalets storlek, i vilket land och vilken bransch studien gjordes eller hur stora effekterna var. Sömn och självkontroll är självrapporterade av chefen, vilket öppnar för att en chef som mår dåligt skattar båda lågt utan att det ena orsakar det andra. Kränkande beteende bedömdes av medarbetarna, vilket är en styrka, men medarbetarnas egen dagsform kan färga både hur de uppfattar chefen och hur engagerade de känner sig. Ego depletion-teorin har dessutom ifrågasatts i senare forskning, där flera försök att återskapa grundeffekten misslyckats, vilket gör den föreslagna mekanismen mindre säker än den framstår. Tio arbetsdagar är också en kort period.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är blygsamt men konkret: en chefs beteende mot medarbetarna varierar från dag till dag, och en del av variationen tycks hänga ihop med natten innan. Det gör chefens sömn till en arbetsmiljöfråga, inte bara en privat angelägenhet. Det talar också för att en enskild dålig dag inte behöver tolkas som ett karaktärsdrag, varken av chefen själv eller av dem runt omkring. Att det var sömnkvaliteten och inte antalet timmar som spelade roll är värt att notera, även om det behöver bekräftas. Vad i din egen arbetsvecka gör att en dåligt sovd natt syns i hur du bemöter andra dagen efter?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om stress och återhämtning samt texterna om ledarskap och hälsa i samma kategori tar upp närliggande frågor om chefens egen belastning.

Viktigaste insikterna

  • 01Sambandet gick från sömnkvalitet till uttömd självkontroll, vidare till kränkande chefsbeteende och till lägre engagemang samma dag
  • 02Det var sömnens kvalitet och inte dess mängd som hängde samman med utfallen
  • 03Chefer och medarbetare rapporterade var för sig, vilket minskar risken för att fynden speglar samma persons färgade bild
  • 04Upplägget med tio dagar gör att sambanden gäller inom samma person över tid och inte mellan olika personer
  • 05Studien beskriver mekanismen men prövar inga åtgärder

Så hittar du originalet

— (2015)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Hjärna & ledarskap