← Kunskapsbank

Hjärna & ledarskap

Testosteron säger ingenting om vem som leder

Originaltitel Basal Testosterone, Leadership and Dominance: A Field Study and Meta-analysis

Författare
Leander van der Meij, Jaap Schaveling, Mark van Vugt
År
2016
Lästid
6 min

I korthet

Studien har två delar. Först en fältstudie med 125 manliga anställda i nederländska företag, där basalt testosteron mättes i saliv. Basalt betyder vilonivå, alltså den nivå en person har när inget särskilt pågår. Anställda med högre nivåer skattade sin egen ledarstil som mer auktoritär, men det sambandet fanns inte bland dem som faktiskt hade en chefsposition med minst en underställd. Testosteronnivån skilde sig inte mellan chefer och icke-chefer, och hängde inte ihop med antal underställda, inkomst eller position i hierarkin. Den andra delen är en metaanalys av nio studier med sammanlagt 1 103 deltagare. Där fanns inget säkerställt samband mellan basalt testosteron och ledarskap, varken hos män eller hos kvinnor. Författarnas egen tolkning är återhållsam. De föreslår att testosteron möjligen spelar en roll för att skaffa sig en ledarposition genom dominant och auktoritärt beteende, men inte för att ha en sådan position eller för hur den utövas.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Testosteron förknippas ofta med dominans och hög social status. Eftersom chefer i regel har högre status än andra ligger det nära till hands att anta att de också har högre testosteronnivåer, eller att hormonet hänger ihop med hur de leder. Van der Meij, Schaveling och van Vugt ville pröva om det stämmer i en riktig arbetsplatsmiljö. Tidigare studier hade nästan bara undersökt studenter med liten erfarenhet av ledarskap, och ingen hade skilt mellan olika ledarstilar. Studien rättar bilden av testosteron som en enkel biologisk markör för vem som blir eller är ledare.

Så gjorde de

Artikeln består av två delar. Den första är en fältstudie med 125 manliga anställda från olika företag i Nederländerna, varav 82 var chefer med minst en direkt underställd och 43 inte var chefer. Deltagarna var i genomsnitt 36 år och lämnade ett salivprov för att mäta basal testosteronnivå, alltså den vilande nivån av hormonet, till skillnad från tillfälliga toppar. De fyllde också i ett självskattningsformulär om ledarstil med 116 påståenden, som forskarna kokade ner till tre stilar: auktoritär, demokratisk och laissez-faire (alltså avvaktande och passiv). Forskarna jämförde även testosteron med inkomst, plats i hierarkin och antal underställda. Den andra delen är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier. Den omfattade 9 studier med 1 103 deltagare och använde korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark.

Det de fann

Chefer och icke-chefer skilde sig inte åt i testosteronnivå. Skillnaden var liten och inte statistiskt säkerställd (p = 0,133). Testosteron hängde inte heller ihop med inkomst, plats i hierarkin eller antal underställda, vare sig bland cheferna eller i hela gruppen. Metaanalysen gav samma bild: den sammanvägda korrelationen mellan testosteron och ledarskap var r = 0,007, alltså i praktiken noll, och resultatet var detsamma för män (r = 0,061) och kvinnor (r = 0,035 med negativt tecken). Det mer oväntade fyndet gällde ledarstil. Högre testosteron hängde ihop med en mer auktoritär självskattad stil, men bara hos dem som inte var chefer (β = 0,262, p = 0,002). Bland cheferna fanns inget samband alls (β = 0,022). Demokratisk och laissez-faire-stil hade inget samband med testosteron i någon grupp. Författarna tolkar det som att hormonet kan spela roll för hur någon försöker ta sig upp i hierarkin genom dominant beteende, men inte för hur den leder när positionen väl är säkrad. Chefer och icke-chefer skilde sig för övrigt inte åt i ledarstil.

Vad som talar emot

Fältstudien bygger på självskattad ledarstil, och överensstämmelsen mellan hur ledare ser sig själva och hur medarbetarna ser dem brukar vara låg. Den är dessutom en tvärsnittsstudie, så riktningen i sambandet mellan testosteron och auktoritär stil kan inte avgöras. Urvalet var manligt och nederländskt, och Nederländerna är ett förhållandevis jämlikt land där dominant ledarskap sällan uppfattas som effektivt; i mer hierarkiska kulturer eller i militären kan resultatet se annorlunda ut. Metaanalysen är liten, 9 studier, och de flesta av dem handlar om informellt ledarskap bland studenter snarare än om chefer. Måtten på ledarskap varierar kraftigt mellan studierna. Författarna nämner själva att andra hormoner, som kortisol, kan samspela med testosteron på sätt studien inte fångar.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är framför allt ett avfärdande: det finns inget skäl att tro att chefer är biologiskt annorlunda i det här avseendet, eller att testosteron förklarar vem som når chefspositioner. Ledarskap och dominans verkar vara skilda saker, och i arbetslivet vinner ledarskap oftare på förtroende och kompetens än på tvång. Fyndet om icke-cheferna är ändå värt att ha i åtanke: dominant beteende hos den som strävar uppåt kan vara ett sätt att söka status, och det är inte säkert att det beteendet försvinner av sig självt eller att det gör personen till en bra chef. Vilka beteenden belönar er organisation i praktiken när den väljer vem som ska få leda?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om neuromyter och om hjärnbilder som argument i samma kategori, samt texterna om ledarskap och hälsa.

Viktigaste insikterna

  • 01Metaanalysen av nio studier och 1 103 personer fann inget säkerställt samband mellan basalt testosteron och ledarskap, hos vare sig män eller kvinnor.
  • 02Chefer och medarbetare skilde sig inte åt i testosteronnivå i fältstudien.
  • 03Nivån hängde inte ihop med antal underställda, inkomst eller position i hierarkin.
  • 04Det enda samband som fanns gällde självskattad auktoritär stil, och det försvann bland dem som faktiskt hade chefsansvar.
  • 05Ett nollresultat på det mest undersökta biologiska måttet är i sig ett besked om hur långt den forskningen har kommit.

Så hittar du originalet

— (2016)

Licens: CC BY-NC-ND

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Hjärna & ledarskap