
Hjärna & ledarskap
Neurofeedback fungerar tills man jämför med skenbehandling
Originaltitel Efficacy of Neurofeedback Training for Improving Attentional Performance in Healthy Adults: A Systematic Review and Meta-analysis
- Författare
- Ikko Kimura, Hiroki Noyama, Ryoji Onagawa, Mitsuaki Takemi, Rieko Osu, Jun-ichiro Kawahara
- År
- 2024
- Lästid
- 6 min
I korthet
Systematisk översikt och metaanalys av randomiserade kontrollerade försök med neurofeedbackträning hos friska vuxna. Neurofeedback innebär att en person får se sin egen hjärnaktivitet mätt i realtid och försöker påverka den. Sex databaser genomsöktes fram till juni 2022. Fyrtioen randomiserade försök togs med i den beskrivande genomgången och femton, med sammanlagt 569 deltagare, i själva metaanalysen. Den samlade effekten på uppmärksamhetsmått var liten men säkerställd, 0,27 mätt som standardiserad medelvärdesskillnad. Men i de åtta försök som jämförde neurofeedback med skenbehandling fanns ingen säkerställd samlad effekt kvar. Effekterna varierade också mellan olika delar av uppmärksamhetsbegreppet. Författarnas slutsats är att det behövs fler skenkontrollerade försök innan man kan säga att neurofeedback förbättrar uppmärksamhet.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Neurofeedback training (NFT), alltså träning där en person ser sin egen hjärnaktivitet i realtid och lär sig styra den, säljs alltmer som ett sätt att skärpa uppmärksamheten hos friska vuxna, i arbetslivet och inom idrotten. Metoden har visst stöd som behandling vid ADHD, men det säger inte att den fungerar på personer utan diagnos. Kimura och kollegor ville sammanväga de kontrollerade studier som gjorts på friska vuxna, och särskilt pröva om effekten står sig när neurofeedback jämförs med sham-NFT, alltså en skenbehandling där deltagaren tror sig träna men får slumpmässig återkoppling.
Så gjorde de
Studien är en systematisk översikt med metaanalys, alltså en strukturerad litteraturgenomgång följd av en statistisk sammanvägning av tidigare studier. Forskarna sökte i sex databaser fram till juni 2022 och tog bara med randomiserade kontrollerade studier med parallella grupper, där deltagarna lottats till neurofeedback eller en kontrollgrupp. Av 3 337 träffar återstod 41 studier för beskrivande genomgång, och 15 av dem (569 deltagare) hade tillräckliga data och tillräckligt låg risk för snedvridning för att räknas in i metaanalysen. Risken för snedvridning bedömdes med Cochranes verktyg. Effekten mättes som standardiserad medelskillnad (SMD), vilket motsvarar Cohens d: skillnaden mellan grupperna i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Uppmärksamhet delades upp i tre delar enligt Posners modell: exekutiv funktion (att hålla fast vid mål och stå emot störningar), rumslig orientering (att rikta uppmärksamheten) och vakenhet. Forskarna jämförde också olika typer av kontrollgrupp: skenbehandling, annan träning eller ingen insats alls.
Det de fann
Sammantaget gav neurofeedback en liten men statistiskt säkerställd förbättring av uppmärksamheten, SMD = 0,27, och resultatet stod sig i flera känslighetsanalyser. Spridningen mellan studierna var låg och inga tecken på publikationsbias, alltså tendensen att bara positiva resultat trycks, kunde ses. Men bilden förändras när kontrollgruppen granskas. I de åtta studier där neurofeedback jämfördes med skenbehandling fanns ingen säkerställd effekt (SMD = 0,18). Inte heller mot annan träning, till exempel meditation eller spel, var neurofeedback bättre, även om det bara fanns två sådana studier. Den säkerställda effekten kom från de sju studier där kontrollgruppen inte fick någon insats alls (SMD = 0,36). För de tre delarna av uppmärksamhet var effekten liten på exekutiv funktion (0,27), medelstor på rumslig orientering (0,50) och inte säkerställd på vakenhet. Objektiva mått gav effekt, subjektiva självskattningar gav ingen. Mängden träning spelade ingen påvisbar roll: fler sessioner gav inte större effekt. Bara 2 av de 41 studierna rapporterade om biverkningar uppstått eller inte.
Vad som talar emot
Metaanalysen bygger på 15 små studier med 8 till 25 deltagare per grupp, och de flesta undergruppsanalyserna hade för låg statistisk styrka för att kunna upptäcka en effekt om den fanns. Att jämförelsen med skenbehandling inte gav säkerställd effekt är alltså inte bevis för att effekten saknas. Översikten var inte förhandsregistrerad, och undergruppsanalyserna beskrivs av författarna själva som utforskande. Kvaliteten i primärstudierna var svag: bara tre beskrev hur lottningen gick till, få var ordentligt blindade, och i tre studier fanns intressekonflikter med företag som säljer neurofeedbackutrustning. Nästan alla studier använde EEG, så andra tekniker kunde inte bedömas. Utfallen mättes direkt efter träningen, och om något håller i sig är okänt.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är försiktighet inför erbjudanden om neurofeedback som prestationshöjare. Effekten som finns är liten, och den försvinner när deltagarna jämförs med personer som tror att de tränar sin hjärna men inte gör det. Det talar för att förväntan, uppmärksamhet från en tränare och tid avsatt för koncentration kan förklara lika mycket som själva metoden. Att självskattningarna inte förbättrades är också värt att notera: deltagarna kände sig inte mer uppmärksamma, även när testen visade små skillnader. För den som överväger att köpa in tekniken är den relevanta frågan inte om den ger effekt mot ingenting, utan om den ger effekt mot det billigare alternativet. Vilken annan insats får samma tid och samma förväntan hos er innan ni bedömer om den fungerar?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om neuromyter och om hjärnbilder som argument i samma kategori, samt texterna om stress och återhämtning.
Viktigaste insikterna
- 01Femton randomiserade försök med 569 deltagare gav en liten samlad effekt på uppmärksamhet, 0,27.
- 02I de åtta försök som jämförde med skenbehandling fanns ingen säkerställd effekt kvar.
- 03Skenbehandling innebär återkoppling som ser äkta ut men inte är kopplad till deltagarens egen hjärnaktivitet. Det är den jämförelse som avgör om metoden i sig gör något.
- 04Förslaget om neurofeedback i ledarutveckling formulerades 2011 av Waldman och kollegor. Detta är det närmaste ett svar som finns.
- 05Gäller friska vuxna och uppmärksamhet, inte ledarskap och inte kliniska tillstånd.
Så hittar du originalet
— (2024)
- Fri version
- https://direct.mit.edu/imag/article-pdf/doi/10.1162/imag_a_00053/2189389/imag_a_00053.pdf
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Hjärna & ledarskap