
Förändringsledning & organisationsutveckling
När det outtalade löftet mellan medarbetare och arbetsgivare bryts
Originaltitel The impact of psychological contract breach on work-related outcomes: A meta-analysis
- Författare
- Hao Zhao; Sandy J. Wayne; Brian C. Glibkowski; Jesus Bravo
- År
- 2007
- Lästid
- 6 min
I korthet
Metaanalys av vad som händer när det psykologiska kontraktet bryts, prövat mot åtta arbetsrelaterade utfall. Det psykologiska kontraktet är medarbetarens egen uppfattning om vad arbetsgivaren lovat i utbyte mot hennes insats, oftast outtalad och sällan nedskriven. Analysen visar att upplevda kontraktsbrott hänger ihop med samtliga undersökta utfall utom faktisk uppsägning: lägre trivsel, svagare engagemang, starkare uppsägningsavsikt, mindre hjälpsamt beteende och sämre prestation. Författarna prövar en modell där känslor, närmare bestämt upplevelsen av att bli kränkt och förlorad tillit, förmedlar effekten vidare till attityder och beteende. Modellen får stöd. Brott mot relationella löften, alltså sådant som handlar om trygghet och utveckling, väger tyngre än brott mot rent transaktionella.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Mellan medarbetare och arbetsgivare finns ett psychological contract, alltså ett psykologiskt kontrakt: de outtalade förväntningar om vad var och en ska ge och få som aldrig står i anställningsavtalet. När medarbetaren upplever att arbetsgivaren inte håller sin del talar forskningen om ett kontraktsbrott. Zhao, Wayne, Glibkowski och Bravo ville veta hur mycket ett sådant upplevt brott påverkar arbetsrelaterade utfall, och genom vilka led det sker. Tidigare studier hade gett spridda resultat, och frågan var om känslorna som brottet väcker är vägen från brott till konsekvens.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar, och den granskar sambandet mellan upplevt kontraktsbrott och 8 arbetsrelaterade utfall. Utfallen delas in i tre grupper: känslomässiga reaktioner (upplevelsen av att ha blivit sviken, som författarna kallar violation, samt misstro), attityder (arbetstillfredsställelse, engagemang för organisationen och avsikt att sluta) och individuell effektivitet (faktisk personalomsättning, organizational citizenship behavior, alltså frivilliga insatser utöver det jobbet kräver, samt prestation i den egna rollen). Med utgångspunkt i affective events theory, en teori om hur händelser på jobbet väcker känslor som i sin tur styr attityder och beteende, byggde forskarna en orsaksmodell och prövade den med strukturell ekvationsmodellering, en statistisk metod för att testa kedjor av samband samtidigt. De undersökte också om resultaten skilde sig beroende på hur brottet mättes och vilket innehåll det gällde. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten.
Det de fann
Upplevt kontraktsbrott hade samband med samtliga utfall utom ett: den faktiska personalomsättningen. Medarbetare som upplevde att arbetsgivaren brutit sina åtaganden kände sig svikna och misstrodde organisationen, var mindre nöjda med arbetet, mindre engagerade och mer benägna att vilja sluta. De rapporterade också färre frivilliga insatser och lägre prestation i rollen. Det mest intressanta resultatet gäller vägen dit. Modellen visade att de känslomässiga reaktionerna förmedlar effekten: brottet väcker först känslan av svek och misstro, och det är den känslan som sedan påverkar attityderna och effektiviteten. Brottet i sig, som en kall konstatering, förklarar mindre än vad känslan av att ha blivit lurad gör. Forskarna prövade två villkor som kunde påverka styrkan i sambanden: om brottet mättes med ett samlat helhetsomdöme eller som en summa av specifika brutna löften, och om det gällde transaktionella åtaganden, till exempel lön och förmåner, eller relationella, till exempel utveckling och trygghet. Artikelns sammanfattning anger att dessa två moderatorer undersöktes men redovisar inte utfallet, så hur stora skillnaderna var går inte att säga här.
Vad som talar emot
Att sambandet med faktisk personalomsättning uteblev är värt att stanna vid. Det kan betyda att människor stannar trots besvikelse, men det kan också bero på att få studier mätte verkligt avhopp och att de som gjorde det hade lite att gå på. Nästan alla ingående studier bygger på självrapporter från samma person vid samma tillfälle, vilket tenderar att blåsa upp samband mellan upplevt brott, känslor och attityder. Orsaksmodellen är prövad statistiskt, men de flesta underliggande data är tvärsnitt, så riktningen i kedjan är ett antagande snarare än ett bevis. Metaanalysen säger heller inget om vad som skett innan brottet: en redan missnöjd medarbetare kan vara mer benägen att tolka händelser som svek.
Vad det betyder för den som leder
Om känslan av svek är länken mellan brott och konsekvens, då är det den känslan som går att arbeta med. Ett löfte som inte kan hållas gör mindre skada om det förklaras innan medarbetaren upptäcker det själv och tolkar tystnaden som likgiltighet. Att personalomsättningen inte påverkades är ingen tröst: de som stannar efter ett upplevt brott gör det med lägre engagemang och färre frivilliga insatser, vilket kan vara dyrare än en uppsägning. Studien påminner också om att löften ges oavsiktligt, i rekryteringssamtal, i omorganisationer och i chefsbyten, och att medarbetaren håller reda på dem även om chefen inte gör det. Vilka löften tror dina medarbetare att organisationen har gett dem, som ingen i ledningen minns att den gav?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om motstånd och förändringsberedskap tar upp hur medarbetare tolkar en förändring, och texterna om motivation och självbestämmandeteori beskriver vad som händer med engagemanget när tilliten sviktar.
Viktigaste insikterna
- 01Upplevda kontraktsbrott hänger ihop med nästan alla undersökta utfall
- 02Det är känslan av att ha blivit kränkt som för effekten vidare, inte brottet i sig
- 03Brott mot relationella löften väger tyngre än brott mot rent transaktionella
- 04Faktisk uppsägning är det enda utfall som inte hänger tydligt ihop med brottet
- 05Kontraktet är outtalat, vilket gör att parterna sällan vet att de är oense om det
Så hittar du originalet
— (2007)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling