
Förändringsledning & organisationsutveckling
Motivation som går att påverka
Originaltitel Self-Determination Theory in Work Organizations: The State of a Science
- Författare
- Edward L. Deci, Anja H. Olafsen, Richard M. Ryan
- År
- 2017
- Lästid
- 8 min
I korthet
Översikt över självbestämmandeteorin tillämpad på arbetslivet. Teorin skiljer på självstyrd motivation, som rymmer både genuint inre motivation och yttre skäl som personen gjort till sina egna, och styrd motivation, som rymmer både yttre påtryckningar och inre press i form av skuld och prestige. En grundtanke är att alla människor har tre psykologiska behov, nämligen kompetens, självbestämmande och samhörighet. När arbetet ger utrymme för dessa behov stärks den självstyrda motivationen, vilket i sin tur hänger samman med arbete av högre kvalitet och med bättre välbefinnande. Författarna påpekar att forskning om arbetsorganisationer ofta antingen tagit medarbetarnas perspektiv, alltså välbefinnandet, eller ägarnas, alltså resultatet. Teorin erbjuder begrepp som gör det möjligt att arbeta med båda samtidigt. Avslutningsvis behandlas hur teorin förhåller sig till transformativt ledarskap, arbetets utformning, upplevd rättvisa och olika sätt att utforma ersättning.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Forskning om arbetslivet har länge delat sig i två läger: den som utgår från medarbetarnas välbefinnande och den som utgår från ägarnas resultat. Deci, Olafsen och Ryan ville visa att self-determination theory, alltså självbestämmandeteorin, erbjuder begrepp som kan hålla ihop de två perspektiven. Frågan de ställde var vad forskningen inom teorin säger om motivation på arbetsplatser, och hur den kan vägleda utformningen av policyer, arbetssätt och miljöer som ger både välmående och god prestation. Artikeln rättar föreställningen att motivation är en enda sak som finns i större eller mindre mängd.
Så gjorde de
Det här är en översiktsartikel, alltså en genomgång av tidigare forskning, inte en egen empirisk undersökning. Författarna, bland dem teorins grundare, sammanfattar det som studerats inom självbestämmandeteorin med bäring på arbetsorganisationer. Teorin beskrivs som en makroteori om mänsklig motivation som vuxit fram ur forskning om inre och yttre motivation. Genomgången är ordnad kring två grundantaganden. Det första är skillnaden mellan autonom motivation, som rymmer inre motivation och yttre motivation som personen fullt ut gjort till sin egen, och kontrollerad motivation, där personen styrs av yttre eller inre press. Det andra är att alla medarbetare har tre grundläggande psykologiska behov: kompetens, autonomi och samhörighet. Författarna granskar sedan hur teorin förhåller sig till transformativt ledarskap, arbetets utformning, rättvisa och olika sätt att ersätta medarbetare. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten, och därför återges inga effektstorlekar.
Det de fann
Den samlade bilden i översikten är att kvaliteten på motivationen betyder mer än mängden. Autonom motivation, där medarbetaren gör något för att det känns meningsfullt eller intressant, hänger samman med bättre prestation av hög kvalitet och med välbefinnande. Kontrollerad motivation, där medarbetaren gör något för att undvika obehag eller vinna belöning, kan ge ansträngning på kort sikt men inte samma uthållighet eller kvalitet. Enligt teorin är det tillfredsställelsen av de tre behoven som avgör vilken sorts motivation som uppstår: när medarbetare upplever att de behärskar sitt arbete, att de har handlingsutrymme och att de hör ihop med andra, växer den autonoma motivationen. Författarna beskriver hur ledare, arbetsuppgifter, upplevd rättvisa och belöningssystem alla kan stödja eller undergräva behoven. Särskilt lönesystem lyfts som ett område där utformningen spelar roll, eftersom ersättning kan upplevas som kontrollerande eller som ett erkännande av kompetens. Poängen är att samma verktyg kan ge motsatta effekter beroende på hur medarbetaren tolkar det.
Vad som talar emot
Artikeln är skriven av teorins egna upphovsmän, och en översikt av det slaget tenderar att lyfta fram det som bekräftar ramverket. Utan tillgång till fulltexten går det inte att bedöma hur stor del av evidensen som kommer från experiment respektive enkätstudier, eller hur starka sambanden är. Mycket av forskningen inom fältet bygger på självskattningar av både behov, motivation och välbefinnande, vilket gör att sambanden kan vara uppblåsta. Begreppen är breda: vad som räknas som autonomi i en fabrik skiljer sig från vad som räknas som autonomi på en advokatbyrå, och teorin säger lite om hur man avgör det i praktiken. Kritiker har också pekat på att indelningen i autonom och kontrollerad motivation kan underskatta hur ofta båda finns samtidigt hos samma person.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stödjer är ett byte av fråga: inte hur man motiverar medarbetare, utan vad i arbetsmiljön som gör att motivationen blir autonom eller kontrollerad. Tre saker går att påverka i vardagen. Kompetens stärks av återkoppling som handlar om lärande snarare än om kontroll. Autonomi stärks av att medarbetaren får förstå varför och får välja hur, även inom snäva ramar. Samhörighet stärks av att chefen visar intresse för personen bakom rollen. Belöningar är inte förbjudna, men artikeln ger anledning att fråga sig hur de uppfattas. Vilken av era rutiner för att styra och belöna arbetet skulle en medarbetare beskriva som press, och vilken som erkännande?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om målsättning och psykologiska kontrakt tar upp andra sidor av vad som driver medarbetare, och texterna om förändringsberedskap och motstånd beskriver vad som händer med motivationen när arbetet förändras utifrån.
Viktigaste insikterna
- 01Teorin skiljer mellan olika slag av motivation snarare än mellan mycket och lite motivation
- 02Självstyrd motivation rymmer både inre motivation och yttre skäl som personen gjort till sina egna
- 03Tre psykologiska behov står i centrum, kompetens, självbestämmande och samhörighet
- 04Arbetsvillkor som ger utrymme för de tre behoven hänger samman med både högre kvalitet i arbetet och bättre välbefinnande
- 05Teorin gör det möjligt att arbeta med medarbetarnas välbefinnande och verksamhetens resultat inom samma ram
Så hittar du originalet
— (2017)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling