Återkoppling verkar bäst när den svarar på tre frågor

Sammanfattning på svenska

Hattie och Timperley gör en begreppslig analys av återkoppling och går igenom forskningen om dess verkan på lärande och prestation. Återkoppling hör till det som påverkar lärande mest, men verkan kan vara både positiv och negativ, och få studier har systematiskt undersökt vad återkoppling egentligen är. Typen av återkoppling och sättet den ges på gör stor skillnad. Författarna föreslår en modell där verksam återkoppling svarar på tre frågor: vart är jag på väg (feed up), hur går det (feed back) och vad är nästa steg (feed forward). Varje fråga kan besvaras på fyra nivåer: uppgiften (task level), arbetssättet (process level), den egna styrningen av arbetet (self-regulation level) och personen (self level). De tre första nivåerna bär information om arbetet och kan förbättra det. Den fjärde, beröm riktat mot personen, bär minst information om arbetet och gör därför minst nytta för lärandet. Artikeln tar också upp tidpunkten och skillnaden mellan positiv och negativ återkoppling. Modellen prövades på nytt av Wisniewski, Zierer och Hattie 2020, som bekräftade att informationshalten är det som förklarar skillnaderna mest.

Viktigaste insikterna

• 01Tre frågor bär beskedet: vart är vi på väg, hur går det och vad är nästa steg, och det svaga beskedet svarar bara på den mittersta.
• 02Nivån avgör nyttan: återkoppling om uppgiften, arbetssättet och den egna styrningen förbättrar arbetet, beröm om personen gör det inte.
• 03Beröm är trevligt men tomt på information: att säga »bra jobbat« säger inget om vad som var bra eller varför.
• 04Nästa steg är den glömda delen: den återkoppling som pekar framåt är den som gör lärandet möjligt.
• 05Återkoppling kan skada: när den riktas mot personen i stället för arbetet kan den sänka prestationen i stället för att höja den.