← Kunskapsbank

Ledarutveckling & lärande

Vad som gör att kursen fastnar

Originaltitel Transfer and maintenance of knowledge from leadership development

Purpose The purpose of this paper is to examine the possible factors related to transfer of knowledge and skills from two leadership development courses to the work environment and its maintenance for two years post training. Design/methodology/approach A total of 12 leaders in two different types of courses were interviewed at least two years after their participation. Thematic analysis was used

Författare
Soderhjelm, T. M.; Nordling, T.; Sandahl, C.; Larsson, G.; Palm, K.
År
2020
Lästid
5 min

I korthet

Den svåraste frågan i all ledarutveckling är inte vad som händer på kursen utan vad som händer sedan: förs kunskapen över till vardagen, och håller den i sig? Den här svenska studien, från forskargruppen kring Karolinska institutet och Försvarshögskolan med bland andra Christer Sandahl och Gerry Larsson, intervjuade tolv chefer minst två år efter att de gått någon av två ledarutvecklingskurser av det slag som dominerar i Sverige, och analyserade vad som avgjort om kursens kunskaper levde kvar i deras ledarskap. Sex faktorer återkom. Två hörde till själva kursen: personlig återkoppling, alltså återkoppling riktad till just mig och mitt sätt att leda snarare än allmänna principer, och den ökade trygghet i ledarrollen som kursen gav; tryggheten tycks fungera som bärvåg för allt det andra. Fyra hörde till tiden efteråt: möjligheten att faktiskt använda det nya i arbetet, återkoppling från medarbetarna, chefens och organisationens stöd, och kontinuerlig reflektion över det man lärt och det man gör. Med andra ord avgörs kursens värde till stor del av det som händer efter kursens slut, och av aktörer som aldrig satt i kurslokalen. För den som äger ledarutvecklingsprogram är listan ett granskningsverktyg: innehåller programmet personlig återkoppling? Har deltagarna verkliga tillämpningsytor efteråt? Frågar deras chefer efter det nya? Finns en form för fortsatt reflektion, till exempel uppföljningsträffar eller handledning? Studien är liten och kvalitativ, tolv intervjuer, så den bevisar inte effektstorlekar, men den är en av få långtidsuppföljningar som alls gjorts, och den pekar åt samma håll som transferforskningen i stort: utbildning är en process, inte en händelse.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Det satsas stora summor på ledarutveckling, och forskningen kan visa effekter på kort sikt. Men vad händer sedan? Få studier följer chefer längre än några månader, och ännu färre frågar vad som avgör om det de lärde sig på kursen fortfarande används flera år senare. Söderhjelm, Nordling, Sandahl, Larsson och Palm ville veta vilka beteenden från två svenska ledarskapskurser som chefer faktiskt tog med sig till arbetet och behöll, och vilka faktorer i kursen och på arbetsplatsen som gjorde skillnad.

Så gjorde de

Studien är kvalitativ: 12 chefer intervjuades minst två år efter att de gått en av två kurser. Sex hade gått UGL (Utveckling av grupp och ledare), en femdagarskurs med 8 till 12 deltagare som bygger på upplevelsebaserat lärande om grupprocesser, feedback och ledarskap. Sex hade gått Utvecklande ledarskap (DL), tre heldagar med utgångspunkt i en 360-gradersbedömning, alltså skattningar av chefens beteende från medarbetare, kollegor och överordnade. De 12 valdes ur en ursprunglig grupp på 120 kursdeltagare, med avsikten att få spridning i sektor, ålder, kön, chefsnivå och, framför allt, i hur mycket av kursen de fortfarande använde. Intervjuerna tog 40 till 80 minuter och analyserades med tematisk analys, en metod där forskarna letar efter återkommande mönster i vad deltagarna berättar. Cheferna delades in i en grupp med hög och en med låg maintenance, alltså hur väl kunskapen underhållits, och de två grupperna jämfördes.

Det de fann

Sju chefer hamnade i gruppen med hög maintenance (fem från UGL och två från DL) och fem i gruppen med låg (en från UGL och fyra från DL). Det som skilde grupperna åt var sex teman. Det första var personlig feedback under kursen: cheferna med hög maintenance beskrev tydlig återkoppling om vad de behövde förbättra som en väckarklocka, ett "aha", och mindes den levande två år senare. Att den kom från främlingar, andra kursdeltagare eller instruktörer, gav den extra tyngd. I gruppen med låg maintenance saknades temat helt; en deltagare tyckte att de andra i gruppen varit för rädda för att vara ärliga. Det andra temat var ökad trygghet i chefsrollen, som gjorde det lättare att fatta beslut och hantera konflikter. De övriga fyra rörde arbetsplatsen: möjlighet att använda det nya, stöd från medarbetare, stöd från egen chef eller kollegor och fortsatt reflektion. I gruppen med låg maintenance beskrevs en arbetsplats som var sig lik, chefer som var ointresserade av kursen och ingen att prata ledarskap med. Reflektionen upphörde när kursens mål var nådda eller när motståndet blev för stort. Faktorer som tidigare forskning lyft, som tydligt syfte före kursen, goda relationer i kursgruppen och den handlingsplan alla skrev, skilde inte grupperna åt. Ingen av organisationerna hade någon struktur för att följa upp kursen.

Vad som talar emot

Studien bygger på 12 personer och på deras egna minnen av en kurs två år tillbaka i tiden, vilket författarna själva pekar på. Minnen bleknar och färgas av hur det gått sedan dess: en chef som lyckats kan i efterhand beskriva kursens feedback som avgörande. Det som mäts är chefernas berättelser, inte observerat beteende eller medarbetarnas bedömningar. Urvalet gjordes medvetet för att få spridning, inte för att vara representativt, och svarsbenägenheten skilde sig kraftigt mellan kurserna. Att fem av sex UGL-deltagare hamnade i gruppen med hög maintenance kan bero på kursen, på vem som svarade eller på slumpen; studien kan inte skilja dem åt. Sambandet mellan trygghet och underhållen kunskap kan gå åt båda hållen, vilket författarna medger. Studien kan inte heller säga vad enskilda arbetskontexter betydde.

Vad det betyder för den som leder

För den som skickar chefer på kurs är budskapet obekvämt: det som händer efteråt tycks väga minst lika tungt som kursen. Ingen av de undersökta organisationerna följde upp, och de chefer som kom tillbaka till en oförändrad vardag utan någon att prata med tappade det de lärt sig. Det som höll var en kombination av feedback som träffade på kursen, en växande trygghet i rollen och en arbetsplats där det gick att pröva nya beteenden och få gensvar. Handlingsplaner räckte inte i sig. Studien är liten, men den pekar på var uppföljningen skulle kunna sättas in: ett samtal med egen chef, en kollega som gått samma kurs eller återkommande tid för reflektion. Vem på din arbetsplats skulle märka om du kom tillbaka från en kurs och började leda annorlunda?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om ledarutbildningens effekt och om feedback i samma kategori, liksom texterna om reflektion och after action review, tar upp närliggande frågor om hur lärande överlever mötet med vardagen.

Viktigaste insikterna

  • 01Sex faktorer avgjorde om kursens kunskaper levde kvar efter två år.
  • 02Från kursen: personlig återkoppling och ökad trygghet i ledarrollen, tryggheten bär det övriga.
  • 03Från vardagen: tillämpningsytor, medarbetarnas återkoppling, organisationens stöd och kontinuerlig reflektion.
  • 04Kursens värde avgörs till stor del efter kursens slut, av aktörer som aldrig satt i kurslokalen.
  • 05Svensk långtidsuppföljning, kvalitativ med tolv chefer: riktningsgivare snarare än effektmått.
  • 06Praktiskt granskningsverktyg för programägare: återkoppling, tillämpning, efterfrågan, reflektionsform.

Purpose The purpose of this paper is to examine the possible factors related to transfer of knowledge and skills from two leadership development courses to the work environment and its maintenance for two years post training. Design/methodology/approach A total of 12 leaders in two different types of courses were interviewed at least two years after their participation. Thematic analysis was used to identify patterns within the data that explained if, how and why these leaders used this knowledge and these skills in their leadership practice. Findings The most influential themes identified were personalized feedback in the courses, increased confidence in leadership roles after the courses, the opportunity to use new knowledge and skills at work, employee feedback, management facilitation and continual reflection. Practical implications Leadership development programs should include personalized feedback and reinforce continual reflection on the feedback and course content. The short-term goal of such programs should be to increase leaders’ confidence in their leadership role. The employer must offer opportunities for continual reflection, facilitate dialogue with employees, peers or superiors for long-term maintenance of skills and knowledge. Originality/value Outcome studies of leadership development programs are scarce and long-term follow-up of transfer and maintenance of knowledge, as this one, even more unusual.

Så hittar du originalet

Journal of Workplace Learning (2020)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Ledarutveckling & lärande