Boktips · 16 augusti 2026 · 5 min
Team är inte alltid svaret, och det är själva frågan
Teamarbete framställs ofta som svaret. Söderfjäll ställer i stället frågan om det är rätt svar just här, och går igenom vad forskningen säger om under vilka förutsättningar team faktiskt fungerar.
Boken
To team or not to team: vad forskningen egentligen säger om teamarbete — Stefan Söderfjäll (2017)
För dig som arbetar med att utveckla grupper. Tydlig, forskningsbaserad och lätt att ta till sig. Den samlar decennier av teamforskning och sorterar ut vad som faktiskt krävs för att ett team ska fungera.

Titeln är en fråga, och det är poängen. Vi har vant oss vid att teamarbete är svaret, ungefär som att fler människor runt ett bord automatiskt ger ett bättre resultat. Söderfjäll börjar ett steg tidigare: ska det här överhuvudtaget vara ett team?
Det är en ovanlig ingång i en genre där nästan alla böcker förutsätter att svaret är ja.
Vad boken gör
Den sammanfattar decennier av arbetspsykologisk forskning om team och destillerar den till två frågor: under vilka förutsättningar fungerar team effektivt, och vilka gruppsykologiska faktorer skapar välfungerande team?
Forskningen visar att teambaserat arbete kan främja både goda prestationer och trivsel. Ordet kan gör hela jobbet i den meningen. Förutsättningarna avgör, och de är inte alltid uppfyllda.
Varför det spelar roll i praktiken
Den vanligaste fallgropen är att kalla något för ett team när det egentligen är en samling individer med var sin uppgift. Forskningen skiljer på riktiga team och pseudoteam, och skillnaden är inte semantisk. Ett pseudoteam får alla kostnader som teamarbete innebär, alltså möten, samordning och konsensussjuka, utan att få någon av vinsterna.
Det avgörande är ömsesidigt beroende. Behöver medlemmarna varandra för att uppgiften ska bli löst? Om svaret är nej är det inte säkert att ett team är rätt form, och då blir teamutveckling ett sätt att lösa fel problem.
Några av de faktorer forskningen pekar ut
- Ett tydligt och gemensamt syfte. Återkommer i praktiskt taget all teamforskning.
- Rätt storlek. Wheelans forskning pekar mot tre till sex medlemmar.
- Beteenden som går att träna. Salas och kollegor har försökt identifiera kärnbeteendena i teamarbete, och teamträning har mätbar effekt.
- Psykologisk trygghet. Utan den delas inte informationen, och då spelar det mindre roll hur kompetenta medlemmarna är var för sig.
Vad jag gillar med den
Den är tydlig, forskningsbaserad och enkel att ta till sig. Den kombinationen är ovanligare än man kan tro. Mycket av det som är lättläst inom området bygger på tyckande, och mycket av det som är forskningsbaserat är skrivet för andra forskare.
För den som arbetar med grupputveckling är den användbar just därför att den ger argument. När någon vill beställa en teamdag är den första rimliga frågan inte vilken övning man ska göra, utan om gruppen faktiskt behöver vara ett team.
Var den hör hemma
Söderfjäll är också medförfattare till Kära ledarskap, och man känner igen hållningen: håll det enkelt, håll det forskningsnära, låt bli att uppfinna en ny modell.
Vill du ha en modell för hur gruppen utvecklas över tid är Wheelans bok komplementet. Den här boken svarar på om och när, Wheelan svarar på hur långt gruppen kommit.
Ett hum förlag, 2017. 198 sidor. ISBN 9789163907074.
Köp boken: ny hos Adlibris · begagnad hos Studentapan
team · grupputveckling · teamarbete · Söderfjäll · gruppdynamik · forskning · boktips
Fler inlägg
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.
Motivationskartläggningen, fem veckor i tre kolumner
Frågan om vad som motiverar en människa ger nästan alltid ett svar som låter bra. Den här övningen frågar i stället efter något som redan har hänt: vad gjorde du de senaste fem veckorna, och vilket skäl var sant just då. Skälen sorteras i tre kolumner, och poängen ligger i den mellersta.