Boktips · 17 augusti 2026 · 7 min
Vad gör vi med dem som hamnar utanför normaliteten
Foucault visar hur det som kallas vansinne skapas i en kultur snarare än upptäcks i naturen. Frågan boken lämnar kvar är obekvämt aktuell: vad gör vi med de människor som ligger utanför kulturens normalitet?
Boken
Vansinnets historia under den klassiska epoken — Michel Foucault (2010)
För den som vill förstå hur gränsen mellan normalt och avvikande dras, och vad som händer med dem som hamnar på fel sida. Krävande men värd tiden.

Vad boken handlar om
Michel Foucault följer hur samhället i Europa mellan 1600- och 1800-talet gradvis omdefinierade vad galenskap är och vad man ska göra åt den. Han beskriver det han kallar den stora inspärrningen: hur fattiga, arbetslösa, kriminella och psykiskt sjuka samlades ihop och stängdes in, i början av ordningsskäl snarare än av medicinska skäl.
Poängen är inte att psykisk sjukdom skulle vara en illusion. Poängen är att gränsen mellan förnuft och oförnuft dras av en kultur, i en viss tid, av institutioner med makt. Det som ser ut som en upptäckt är i hög grad ett beslut.
Varför den hör hemma på den här sidan
Det här är inte en ledarskapsbok. Men den ställer en fråga som varje organisation faktiskt besvarar, oftast utan att formulera den: vad gör vi med de människor som inte passar in i vår bild av det normala?
I arbetslivet handlar det sällan om inspärrning. Det handlar om subtilare saker. Vem som beskrivs som svår. Vem som inte anses ha ledarpotential. Vem som får sina invändningar tolkade som personlighet i stället för som sakargument. Vilka beteenden som får rymmas inom det vi kallar samarbetsförmåga.
Foucault ger inga svar på hur man ska göra. Han ger något annat: en misstänksamhet mot den egna självklarheten. Det är obekvämt och nyttigt.
Det jag tar med mig
- Att normalitet är en gräns, inte en egenskap. Den flyttas, och den flyttas av dem som har makt att flytta den.
- Att kategorier är verkningsfulla. När någon väl är beskriven på ett visst sätt börjar omgivningen leta efter bekräftelse på beskrivningen.
- Att omsorg och kontroll ofta bor i samma handling. Att vilja hjälpa och att vilja styra går inte alltid att skilja åt, varken i vården eller på en arbetsplats.
Vad man ska veta innan man börjar
Boken är svår. Foucault skriver tätt, associativt och långt, och den svenska utgåvan är omfångsrik. Läs den inte som en handbok utan som ett tankearbete man gör i etapper. Den är också omdiskuterad: historiker har invänt mot delar av hans källhantering. Det gör inte frågeställningen mindre värd att ta på allvar, men det är bra att veta.
Vem den är för
För den som arbetar med människor och vill fundera över var de egna självklarheterna kommer ifrån. För HR-personer som fattar beslut om andra. För den som är intresserad av hur makt fungerar när den ser ut som omtanke.
Vidare läsning
- Hur kulturen skrev in kvinnan i sjukdomen, Karin Johannisson om samma mekanism, i ett annat material.
- Det destruktiva väger tyngre än det konstruktiva, om vad som händer när makt används fel.
- Ett radioavsnitt om hur personlighet formas, om att låta personen själv avgöra om beskrivningen stämmer.
Köp boken: ny hos Adlibris · begagnad hos Studentapan
Foucault · normalitet · makt · kultur · psykiatrihistoria · organisation
Fler inlägg
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.
Motivationskartläggningen, fem veckor i tre kolumner
Frågan om vad som motiverar en människa ger nästan alltid ett svar som låter bra. Den här övningen frågar i stället efter något som redan har hänt: vad gjorde du de senaste fem veckorna, och vilket skäl var sant just då. Skälen sorteras i tre kolumner, och poängen ligger i den mellersta.