← Blogg

Boktips · 16 augusti 2026 · 6 min

Det destruktiva väger tyngre än det konstruktiva

Alla ledare har både konstruktiva och destruktiva sidor, men de destruktiva får större genomslag. Boken handlar om beteenden och inte om personer, och den tar det passiva destruktiva ledarskapet lika allvarligt som det aktiva.

Boken

Destruktivt ledarskap: Hur uppkommer det? Vilka effekter får det? Vad kan man göra åt det? — Maria Fors Brandebo, Sofia Nilsson och Gerry Larsson (2018)

För chefer, HR och ledarutvecklare som behöver ett språk för det som går fel i ledarskap. Kort, konkret och skriven av forskarna bakom instrumentet Destrudo-L, som du kan pröva här på sajten.

Det destruktiva väger tyngre än det konstruktiva

Det finns en obehaglig asymmetri i ledarskap. Alla ledare har både konstruktiva och destruktiva sidor, men de destruktiva får ofta större genomslag. En chef kan göra nio saker bra och en sak illa, och det är den tionde som medarbetarna bär med sig hem.

Det är utgångspunkten för den här boken, skriven av tre forskare vid Försvarshögskolan. Titelns tre frågor är också bokens disposition: hur uppkommer destruktivt ledarskap, vilka effekter får det, och vad kan man göra åt det.

Beteenden, inte personlighet

Den viktigaste distinktionen i fältet, och den som gör boken användbar snarare än dömande, är att destruktivt ledarskap handlar om beteenden och inte om personlighetstyper. Ingen är en destruktiv ledare. Däremot uppvisar alla ledare destruktiva beteenden ibland.

Skillnaden är inte kosmetisk. Beteenden går att ändra och de går att samtala om. En person går inte att ändra, och att peka ut någon som destruktiv stänger just det samtal som skulle kunna leda någonstans.

Det hänger också ihop med hur jag ser på personlighetstest: instrumentet ska ge språk och underlag, inte fälla en dom.

Det aktiva och det passiva

Samma forskargrupp utvecklade instrumentet Destrudo-L, publicerat 2012, som mäter destruktivt ledarbeteende i fem faktorer:

  • Arrogant och orättvis
  • Hot, bestraffningar och överkrav
  • Ego-inriktad och falsk
  • Passiv, låt-gå och feg
  • Osäker, otydlig och rörig

De tre första är aktivt destruktiva, alltså sådant en ledare gör. De två sista är passivt destruktiva, sådant en ledare låter bli att göra.

Det är den uppdelningen jag återkommer till. Vi har ett ganska bra språk för den chef som höjer rösten, fördummar och hotar. Vi har ett mycket sämre språk för den chef som aldrig tar ställning, aldrig ger besked och aldrig finns där när det behövs. Ändå finns det mycket som talar för att den passiva formen är den vanligare, och den är svårare att både upptäcka och påtala. Det finns ingen enskild händelse att peka på, bara en långsam urholkning.

Vill du ha den teoretiska kartan över fältet är Einarsens modell från 2007 stället att börja.

Effekterna

Konsekvenserna är väl dokumenterade i forskningen: sämre hälsa, minskat engagemang, ökad benägenhet att lämna. Schyns metaanalys från 2013 sammanfattar utfallen. Det som gör boken värd att läsa är att den kopplar effekterna till orsakerna i stället för att bara räkna upp dem.

Fors Brandebo har fortsatt på det spåret efteråt. I en studie från 2026, byggd på intervjuer med tjugosex personer i Försvarsmakten, beskriver hon och Miriam Van Baalen destruktivt ledarskap som en destruktiv loop. Underställda hanterar det mest med känslofokuserade strategier, framför allt att dra sig undan, medan överordnade oftare agerar direkt mot ledaren. Organisatoriska och kulturella normer fungerar samtidigt både som möjliggörare av beteendet och som hinder för att hantera det.

Det är en obekväm men viktig tanke. Destruktivt ledarskap är inte bara något en enskild chef gör. Det är något en organisation tillåter, och ibland reproducerar.

Prova själv, med en reservation

Destrudo-L finns som självskattning här på sajten, och den ursprungliga valideringsstudien från 2012 ligger i Kunskapsbanken tillsammans med Einarsens teoretiska modell och Schyns metaanalys över effekterna.

Reservationen är viktig: självskattningen innehåller inga normdata och får inte användas som underlag för anställning, lönesättning, befordran eller arbetsrättsliga åtgärder. Den är till för reflektion. Den mest ärliga användningen är förmodligen att svara på den själv, och sedan fundera på hur svaren skulle se ut om ens medarbetare fyllde i den i stället.

Varför jag tycker att den är viktig

Vi pratar gärna om gott ledarskap. Det är trevligare, och det säljer bättre. Men om de destruktiva sidorna väger tyngre än de konstruktiva, så är det där den största förbättringspotentialen finns. Att få bort ett skadligt beteende ger sannolikt mer än att lägga till ett bra.

Samma författare har också skrivit om motsatsen. Tillitsskapande ledarskap är Fors Brandebos bok om vad som byggs upp, och de två böckerna läses bäst tillsammans.

Boken är kort, 152 sidor, och skriven för att kunna läsas av någon som inte forskar. Den är ett bra ställe att börja på för den som vill förstå vad destruktivt ledarskap faktiskt är, bortom orden om dåliga chefer.

Studentlitteratur, 2018. 152 sidor. ISBN 9789144116525.

Köp boken: ny hos Adlibris · begagnad hos Studentapan

destruktivt ledarskap · Destrudo-L · chefsrollen · arbetsmiljö · Försvarshögskolan · boktips

Fler inlägg