Boktips · 17 augusti 2026 · 5 min
Var kommer personligheten ifrån, och förändras den?
Christopher Svensson går igenom den personlighetsmodell som har starkast vetenskapligt stöd, var personligheten kommer ifrån och hur den förändras över livet. Kort, tydlig och med forskningen framme, precis vad man behöver innan man sätter sig i ett testsamtal.
Boken
En liten bok om personlighet — Christopher Svensson (2023)
För dig som vill ha grunderna om personlighet med forskningen i ryggen, utan att läsa en lärobok. Bra att ge till chefer före ett testsamtal.
Vad boken gör
Boken tar sig an tre frågor som återkommer så fort personlighet kommer på tal: vad är personlighet, var kommer den ifrån, och kan den förändras?
Utgångspunkten är femfaktormodellen, ofta kallad Big Five: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och emotionell instabilitet. Det är den modell som har mest och starkast vetenskapligt stöd, inte för att den är elegant utan för att den återkommer i material efter material, språk efter språk.
Svensson beskriver också sambanden mellan personlighet och sådant som studieresultat, arbetsprestation, hälsa och relationer, och han gör det med rimliga proportioner. Samband är samband, inte facit om en enskild människa.
Det jag tycker är det viktigaste kapitlet
Frågan om förändring. Personlighet framställs ofta som något fast, nästan som en ögonfärg. Forskningen ger en annan bild. Arvet spelar roll, men personligheten fortsätter att förändras genom livet, och den gör det med en viss systematik: många blir med åren mer samvetsgranna och mer emotionellt stabila. Livshändelser, roller och sammanhang lämnar spår.
Det får konsekvenser för hur vi pratar med människor i arbetslivet. En beskrivning av någons personlighet är en beskrivning av var personen befinner sig nu, inte en dom över vad personen kan bli.
Hur jag använder den
Jag brukar återkomma till min egen hållning i testfrågan: ett personlighetstest är reflektionsunderlag för båda parter, inte ett facit. Det är personen själv som avgör om beskrivningen känns igen. Tycker någon att något är fel får man lita på det, i de flesta fall känner personen sig själv bäst.
Den här boken är bra att ge till en chef innan ett testsamtal, just för att den ger begreppen utan att göra dem till sanningar. Då kan samtalet handla om vad resultatet väcker i stället för om vad det bevisar.
Vem den är för
För chefer, HR och den som är nyfiken. För dig som ska arbeta med personlighetstest och vill veta vad du håller i handen. Läs den innan du börjar tolka.
Vidare läsning
- Ett radioavsnitt om hur personlighet formas, och en fundering om våra egna test, min hållning i testfrågan, längre utvecklad.
- Vad som faktiskt förutsäger hur någon kommer att fungera i jobbet, samma författare, om urval.
- Det destruktiva väger tyngre än det konstruktiva, om personlighetens mörkare sidor i ledarrollen.
Köp boken: ny hos Adlibris · begagnad hos Studentapan
Modeller i texten
Fem breda drag som personlighetsforskningen återkommer till: öppenhet, målmedvetenhet, utåtriktning, vänlighet och känslomässig instabilitet. Modellen beskriver tendenser, inte fack att sortera människor i. Den används för att ge en person ord för sina egna mönster, inte en etikett att leva upp till.
personlighet · femfaktormodellen · Big Five · test · forskning · utveckling
Fler inlägg
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.
Motivationskartläggningen, fem veckor i tre kolumner
Frågan om vad som motiverar en människa ger nästan alltid ett svar som låter bra. Den här övningen frågar i stället efter något som redan har hänt: vad gjorde du de senaste fem veckorna, och vilket skäl var sant just då. Skälen sorteras i tre kolumner, och poängen ligger i den mellersta.