
Ledarutveckling & lärande
Genomgången efteråt fungerar, men inte likadant överallt
Originaltitel A meta-analysis of the effectiveness of the after-action review (or debrief) and factors that influence its effectiveness
- Författare
- Keiser, N. L. och Arthur, W.
- År
- 2021
- Lästid
- 4 min
I korthet
En metaanalys av After Action Review, alltså den strukturerade genomgång som görs direkt efter en händelse och som också kallas debriefing. En metaanalys innebär att resultaten från många enskilda studier räknas samman till ett gemensamt mått. Studien används som referens för två saker. Den första är att genomgången fungerar: effektstorleken landar på d = 0,67, vilket motsvarar ungefär 25 procent bättre prestation jämfört med grupper utan genomgång. Det är samma siffra som Tannenbaum och Cerasoli kom fram till 2013 med ett delvis annat urval. Den andra är vad som avgör hur mycket den ger. Två egenskaper bidrog konsekvent: att genomgången riktas mot rätt nivå, alltså mot individen eller mot teamet beroende på vad som ska läras, och att den bygger på objektivt underlag i stället för på deltagarnas minnesbilder. Övriga egenskaper samverkade i stället för att verka var för sig. Den mest effektiva kombinationen var en självledd genomgång tillsammans med teaminriktning, och en självledd genomgång tillsammans med objektivt underlag. En hårt strukturerad genomgång var bättre än en löst hållen i militära sammanhang, medan de två fungerade lika bra inom vården. Författarnas slutsats är att effekten av en genomgång bör förstås som resultatet av flera samverkande egenskaper snarare än som en lista med oberoende framgångsfaktorer.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att sätta sig ned efter en insats och gå igenom vad som hände, varför och vad som ska göras annorlunda är en gammal militär praktik som spridit sig till vården och långt utanför. Metoden går under många namn: after-action review, debrief, after-event review, team reflexivity. Keiser och Arthur ville veta hur stor effekten egentligen är, och framför allt vilka egenskaper hos genomgången som gör den mer eller mindre verksam. Tidigare översikter hade sett på egenskaperna en i taget. Den här studien ville också undersöka hur de samverkar.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna sökte i databaser, avhandlingar och konferensprogram fram till april 2019, gick igenom 10 513 träffar och 270 fulltexter och behöll 61 studier med 107 effektstorlekar, byggda på 915 team och 3 499 individer. Effekten mättes med Cohens d, som anger skillnaden i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Utfallen delades in i attityder, kunskap, processer (till exempel kommunikation) och uppgiftsprestation. Fyra egenskaper hos genomgången kodades: om uppgift, genomgång och mått låg på individ- eller teamnivå, hur strukturerad genomgången var, om den leddes av en expert eller av deltagarna själva, och om den byggde på objektivt material som video eller bara på minnet. Sedan testades även hur egenskaperna samspelade med varandra och med bransch, längd och teamstorlek.
Det de fann
Den samlade effekten var d = 0,79, alltså nära gränsen för stor. Effekten var mindre på attityder (0,46) än på kunskap (1,01), processer (0,93) och prestation (0,86). Två egenskaper gav stabilt större effekt. Den ena var att allt låg på samma nivå: individgenomgångar om individuella uppgifter med individuella mått gav d = 1,04 och rena teamgenomgångar 0,99, medan blandade upplägg låg mellan 0,52 och 0,74. Den andra var objektivt underlag: genomgångar med video eller skriftlig återkoppling gav 0,95 mot 0,66 för dem som byggde på minnet. Struktur och ledning gav däremot inga enkla svar. Expertledda och självledda genomgångar var lika effektiva (båda 0,79), men i samspel med annat skilde de sig åt: självledda genomgångar såg ut att fungera särskilt bra för team och i kombination med objektivt underlag, expertledda bättre för individer. Hög struktur gav större effekt i militära sammanhang (1,28 mot 0,88) men ingen skillnad i vården (0,54 mot 0,63). Militära studier visade högst effekt (1,23), vård och övriga branscher omkring 0,73 till 0,75. Team på tre till fyra personer såg ut att vinna mest.
Vad som talar emot
Flera av de mest intressanta samspelseffekterna vilar på mycket få studier. Kombinationen självledd och objektiv bygger på två effektstorlekar, och självledda genomgångar utgör bara tio av de 107. Testerna för publikationsbias gav blandade resultat, och författarna gjorde ingen korrigering. Nästan allt mättes direkt efter träningen: bara 2 procent av prestationsdata gällde arbete utanför träningssituationen, och långtidsuppföljningar saknas nästan helt. Deltagarna var oftast studenter eller läkare under utbildning som gjorde en uppgift de aldrig gjort förut, och 93 procent av teameffekterna kom från tillfälligt sammansatta team. Många studier beskrev inte hur strukturerad genomgången var, och just de ospecificerade fallen visade de största effekterna. Psykologisk trygghet, som författarna lutar sig på i tolkningen, mättes bara i en enda studie.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är att en strukturerad genomgång efter en insats i allmänhet ger en tydlig effekt, och att den är en billig och snabb metod jämfört med många andra träningsformer. Två saker tycks spela roll oavsett resten: att genomgången handlar om samma nivå som uppgiften och målet (teamets arbete om det var ett teamarbete, den enskildes om det var en enskild insats) och att den bygger på något mer än minnet, till exempel en inspelning, loggar eller siffror. Att chefen leder genomgången är inte självklart bättre; för team kan det vara minst lika bra att gruppen gör den själv, om den har ett tydligt upplägg och faktaunderlag. Vilken av era återkommande insatser lämnar redan ifrån sig något konkret material som en genomgång skulle kunna utgå från?
Läs vidare på sajten
Se även artiklarna om after action review och reflektion, texterna om feedback och de artiklar som handlar om psykologisk trygghet och teamträning i samma kategori.
Viktigaste insikterna
- 01Systematisk metaanalys av efterkrigsanalyser (AAR) möjliggör identifiering av övergripande trender och organisatoriska svagheter eller styrkor.
- 02Data från flera AAR:er ger en bredare bild av lärandebehov och var strategiska insatser bör prioriteras.
- 03Använd metaanalys för att jämföra effektiviteten hos olika processer eller metoder inom organisationen.
- 04Förståelse för upprepade mönster är avgörande för att implementera hållbara förbättringar och förhindra återkommande problem.
- 05Kunskapsdelning från en metaanalys främjar organisatorisk utveckling och informerar framtida strategiska beslut.
Så hittar du originalet
— (2021)
Gå vidare
Mer inom Ledarutveckling & lärande
